I skuggan av coronapandemin, som skakade världen för fem år sedan, riktas nu allt fler blickar mot virusets ursprung. I USA har debatten om hur SARS-CoV-2 uppstod fått ny fart, med anklagelser om laboratorieläckor och politisk mörkläggning. Samtidigt präglas samhället av lärdomar och ärr från en kris som förändrade livet för miljontals amerikaner.
Coronapandemin, som först identifierades i kinesiska Wuhan 2019, slog hårt mot USA. Landet rapporterade miljontals smittfall och hundratusentals dödsfall under de första åren. Nu, 2025, är samhället på väg att återhämta sig, men frågorna om pandemins ursprung och hantering lever kvar. Nya rapporter och politiska utredningar har satt fokus på händelserna i Wuhan och besluten som fattades i USA:s högsta korridorer.
Teorin om laboratorieläckan
En av de mest omdiskuterade teorierna är att viruset kan ha läckt från ett laboratorium i Wuhan. Forskare pekar på att Wuhan Institute of Virology, en ledande institution för forskning om coronavirus, bedrev experiment med så kallad gain-of-function-forskning – en metod där virus modifieras för att bli mer smittsamma eller farliga. Kritiker menar att säkerhetsbristerna vid laboratoriet kan ha lett till en oavsiktlig spridning.
Vetenskapliga indicier
Rapporter från amerikanska utredningar hävdar att viruset uppvisar biologiska egenskaper som är svåra att förklara med ett naturligt ursprung. Till skillnad från tidigare pandemier, där flera spillhändelser från djur till människa förekom, tyder data på att alla covid-19-fall härstammar från en enda introduktion till människor. Dessutom rapporterades sjukdomsfall bland forskare vid Wuhan-laboratoriet redan hösten 2019, månader innan viruset officiellt identifierades.
Kontrovers kring publikation
En central del i debatten är publikationen ”The Proximal Origin of SARS-CoV-2”, som under pandemin användes för att avfärda teorin om en laboratorieläcka. Dokument visar att publikationen initierades på uppdrag av högt uppsatta hälsotjänstemän i USA för att främja teorin om ett naturligt ursprung. Detta har lett till anklagelser om att vetenskapliga slutsatser manipulerades för politiska syften.
Politiska efterspel
I USA har pandemin lämnat djupa spår i det politiska landskapet. Utredningar har riktat kritik mot flera aktörer, inklusive National Institutes of Health (NIH) och organisationen EcoHealth Alliance, som finansierade forskning i Wuhan med amerikanska skattemedel. NIH anklagas för att ha brustit i tillsynen av riskfylld forskning, medan EcoHealths ledare, Dr. Peter Daszak, anklagas för att ha undanhållit information från kongressutredningar.
New Yorks kontroversiella beslut
Ett särskilt känsligt ämne är hanteringen av äldreboenden i New York under pandemin. Den dåvarande guvernören Andrew Cuomos beslut att tvinga äldreboenden att ta emot covid-19-positiva patienter har beskrivits som förödande. – Det var medicinsk felbehandling, konstaterar en rapport från en amerikansk kongressutredning. Dokument visar också att Cuomo och hans administration försökte dölja konsekvenserna av beslutet, vilket ledde till tusentals dödsfall bland äldre.
Sociala och ekonomiska lärdomar
Pandemin tvingade USA att införa strikta åtgärder, som lockdowns och maskmandat, men många av dessa beslut ifrågasätts idag. – Rekommendationen om sex fots avstånd bara dök upp, utan vetenskaplig grund, har Dr. Anthony Fauci, tidigare ledande hälsorådgivare, sagt i efterhand. Långvariga nedstängningar orsakade ekonomiska förluster och påverkade amerikaners mentala hälsa, särskilt unga.
WHO:s roll och globala konsekvenser
Världshälsoorganisationen (WHO) har också fått kritik för sitt agerande. Många menar att organisationen böjde sig för påtryckningar från Kina och prioriterade politiska intressen framför global hälsa. Förslag om ett nytt pandemifördrag har väckt oro i USA, där vissa ser det som ett hot mot nationell suveränitet.
Fem år efter pandemin står USA vid ett vägskäl. Debatten om virusets ursprung och hanteringen av krisen visar på behovet av transparens och ansvarstagande. Medan landet blickar framåt, påminner ärren från pandemin om vikten av att lära från historien för Pawel Flato.