Till skillnad mot andra länder i EU är spelmarknaden i Finland fortfarande unik i sitt statliga monopol. Som läget är i dag är det bara Veikkaus Oy, som erhåller särskilda rättigheter för att marknadsföra spel på den finska marknaden. Marknadsföring av utländska aktörer är inte tillåtet, vilket i sin tur leder till att konsumenter måste söka efter information på egen hand.
När Finland kan tänkas gå samma väg som Sverige och introducera spellicenser är fortfarande oklart. Den nuvarande utvecklingen lutar trots att mot hårdare regleringar i syfte att begränsa utländska aktörers närvaro på den finska marknaden.
Ytterligare regleringar ska utesluta utländska aktörer – även företag på Åland
Spelreformen i Finland trädde i kraft 2017 genom en hopslagning av två dåvarande speljättar. Nu väntas Finland genomgå en ytterligare spelreform, som enligt de finska myndigheterna fortfarande står under utveckling.
Under de senaste månaderna har spelreformen diskuterats flitigt bland de finska riksdagspartierna. Som en del av en bakomliggande utredning har man parallellt studerat huruvida finska myndigheter kan begränsa konsumenter från att överföra pengar till utländska aktörer, i länder som exempelvis Malta eller Gibraltar.
Om initiativet går igenom, vilket allt tyder på kommer hända under det nästkommande året, kommer spelaktören PAF som har sitt säte på Åland att gå miste om 21 miljoner euro i marknadsandelar. Det kommer inte heller vara möjligt för konsumenter att involvera sig i spel utan registrering om regeringens förslag går igenom. Enligt det nya förslaget kommer man alltid behöva legitimera sig för att få lov att spela.
I nuläget har den finska polismyndigheten ansvaret att övervaka spelmarknaden. Polismyndigheten är dock begränsad till enbart företag och föreningar, och kan alltså inte fälla eller ställa ut böter mot privatpersoner. Organisering av spelaktiviteter är förbjudet och straffbart, vilket också kommer förbli ett faktum när den andra delen spelreformen rullas ut 2021.
Spelmarknaden piskar upp samhällsdebatter – Veikkaus tappar intäkter och spelare
Initiativen och förslagen som hittills presenterats har således eskalerat till en samhällsdebatt där röster hörts från både de som är för förslagen, men också de som menar att Finland går i fel riktning. De som står för ett spelmonopol hävdar att blockering av IP-adresser är den rätta vägen att gå och att spellicenser, likt de som delats ut i Sverige, kan bidra med ökat spelberoende i Finland. Parallellt hävdar man att intäkterna skulle försvinna från den finska statskassan och att de istället skulle gynna ekonomier i andra länder. Här kan du läsa mer om hur licenssystemet har fungerat i Sverige.
Den statliga aktören Veikkaus hade 86 % av marknaden, men den siffran har avtagit på senare år. Enligt H2 Gambling Capital har bolaget nu en andel på 67 %, vilket är en markant nedgång. Resterande ligger hos de utländska aktörerna.
Spokerspelare upprörda – EGBA vill se licenser
Professionella pokerspelare i Finland hävdar att ett totalt monopol skulle försvåra deras sätt att försörja sig och att marginalerna som det statliga spelbolaget skulle ge är för låga.
Ett flertal organisationer i Europa har avrått Finland från att stänga ut utländska spelaktörer. Istället har de rekommenderat Finland att följa Sveriges spår och introducera spellicenser, likt många andra EU-länder. Maarten Haijer, som arbetar som generalsekreterare för EGBA, European Gaming and Betting Association, menar att en sådan spelreglering skulle ge konsumenten ett bättre skydd och ytterligare skatteintäkter till Finland genom de bolag som har en licens. Till och med det finska konkurrensverket har trots allt ifrågasatt behovet av ett statligt spelmonopol.
Det är i skrivande stund väldigt svårt att spekulera i om den finska regeringen kan tänkas göra en U-sväng eller omprövning av det man kommit överens om hittills. Händer ingenting innan december 2020 kommer finska konsumenter, mest troligt, att spärras från att spela på utländska spelsajter 2021. Tekniska lösningar för att spärra trafiken är redan framförhandlade, men något som utan tvekan kommer bli ett problem för regeringen på sikt är användandet av VPN-tjänster. Det är trots allt ett tema som i debatten lyser med sin frånvaro.
