Regeringens förslag om att sänka nivån i reduktionsplikten och skatten på bensin och diesel har röstats igenom i riksdagen, trots hård kritik från oppositionen och flera remissinstanser. Denna åtgärd, som syftar till att sänka bränslepriserna, väcker oro för ökade koldioxidutsläpp och ifrågasätts för dess effektivitet i att nå Sveriges klimatmål.
Omstridd förändring i reduktionsplikten
Regeringens beslut att sänka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel från 7,8 procent till 6 procent för bensin och från 30,5 procent till 6 procent för diesel har mött stark kritik. Reduktionsplikten, som kräver att företag minskar koldioxidutsläppen genom att blanda biodrivmedel i fossila bränslen, har varit ett centralt verktyg i Sveriges klimatarbete.
– Regeringens och SD:s politik kommer redan under nästa år öka utsläppen med nära 50 procent, varnar Gröna Mobilister.
Kritik från myndigheter och politiska partier
Flera myndigheter och organisationer har uttryckt att reduktionsplikten snarare behöver skärpas för att Sverige ska nå sina klimatmål. Miljöpartiet och Centerpartiet är bland de partier som kritiserar regeringens beslut, och menar att det leder till ökade växthusgasutsläpp utan att föreslå kompenserande åtgärder.
Skattesänkningar på bränsle
Utöver sänkningen av reduktionsplikten har riksdagen även röstat igenom en skattesänkning på bensin och diesel som träder i kraft 2024. Energiskatten på bensin sänks med 1,31 kr/l, och den sammanlagda energi- och koldioxidskatten för bensin blir 60 öre lägre per liter än i år. Skatten på diesel sänks med 341 kronor per kubikmeter. Dessa åtgärder har också mött kritik för att göra liten skillnad för bränslepriserna.
– Förslaget vi debatterar här i dag gör väldigt liten skillnad för bensin och diesel. Det är djupt respektlöst, säger Peder Björk (S) under debatten.
Regeringens försvar
Regeringen försvarar beslutet med att Sveriges bränslepriser sticker ut jämfört med andra länder och att det påverkar både företagens och hushållens ekonomi. Denna åtgärd ses som ett sätt att lindra ekonomisk press, men dess långsiktiga effekter på miljön och Sveriges klimatmål förblir en het debattfråga.
